I dag lever var fjärde vuxen finländare ensam. I Helsingfors är ensamboende den vanligaste boendeformen. Antalet ensamboende ökar i rask takt. Trenden är ett faktum men frågan är om samhället är redo för det?
Fattigdom är vanligt bland ensamboende, i synnerhet i Finland. År 2011 var över 70 procent av dem som fick utkomststöd ensamboende och enligt Eurostats siffror är de finländska ensamboende näst fattigast av 18 EU-länder, bara Bulgarien har en högre andel fattiga bland singelhushållen än Finland.
– Vi måste utreda varför fattigdomen bland de ensamboende är så hög i Finland. Uppenbart är att det finns ett växande behov av små lägenheter, i synnerhet små hyreslägenheter, till ett rimligt pris, konstaterar riksdagsledamot Christina Gestrin.
Överlag borde de ensamboendes situation och behov i högre grad beaktas i beslut som berör social- och bostadspolitiken.
– Det behövs en utredning över vilka konsekvenser den här demografiska förändringen har för samhället samt vilken samhällsservice de ensamboende har mest behov av. Om det finns lagstiftning som drabbar ensamboende hårdare än andra befolkningsgrupper, bör dessa brister åtgärdas, säger Christina Gestrin.
– För att motverka segregering i samhället måste utbudet på boendeformer i högre grad motsvarar efterfrågan. Det är viktigt att det finns ett framtidsperspektiv och ett socialt samvete i bostadspolitiken, anser Gestrin.
Ärendet behandlas i en artikel i det nyaste numret av Medborgarbladet. Artikeln kan också läsas här.
Tilläggsuppgifter:
Christina Gestrin
Riksdagsledamot, SFP
tfn 050 511 3121